Var är det rättsliga skyddet för 15–17-åringar?

Opinion

22 nov.

I Sverige finns det lagar som är till för att skydda barn och unga från sexualbrott. En av dessa lagar är den så kallade Byxmyndighetslagen. Den finns till så att barn under 15 år inte ska bli sexuellt utnyttjade av vuxna. Som 15-åring har man 3 år kvar tills det att man fyller 18, och enligt barnkonventionen och svensk lag räknas som vuxen. Det finns alltså ett kryphål i lagen om sexuellt våld, en treårsperiod där 15-17-åringar inte är rättsligt skyddade utifrån att vara barn utan istället jämställs med vuxna. Detta trots att det i artikel 34 av barnkonventionen står: “Konventionsstaterna åtar sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. För detta ändamål ska konventionsstaterna särskilt vidta alla lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra övergrepp”. Sverige har varit en konventionsstat sedan 2020 och konventionen om barns rättigheter är idag svensk lag. För att upprätthålla det utlovade skydd vi åtagit oss behöver vi se över det nuvarande systemet. Detta för att förhindra att unga som utforskar sin sexualitet med samtycke blir utnyttjade av vuxna.

Tonåren är en mycket känslig period för många. Det kan vara en hormonstyrd berg och dalbana. Det sker saker både i hemmet, på skolgården och i kroppen. Från en dag till en annan växer elever om sina lärare på längden, flickor får mens och bröst och plötsligt börjar det växa hår på ställen som kan upplevas pinsamma. Tankar om sex och sexualitet kommer ofta till oss och vi börjar intressera oss för våra egna kroppar och personer i vår omgivning på ett helt nytt sätt.

Även om tonåren består av pirr och nya härliga intryck så kan det också vara en tid som präglas av osäkerhet och jämförelse tonåringar emellan. Kroppen utvecklas i olika takt så även intresset för sex och sexualitet. En del gömmer sina prepubertala kroppar i omklädningsrummet efter gympan medan andra nöjt visar upp sig. Vissa pratar högt om ligget i helgen medan andra övar inför första kyssen med hjälp av en tomat och YouTube-tutorials bakom stängda dörrar. På samma sätt är alla olika mottagliga för uppmärksamhet, komplimanger och smicker. Gemensamt är dock nyfikenheten och/eller rädslan inför sexdebuten, men vägen dit kan se väldigt olika ut. Därför är det är viktigt att unga uppmuntras till att experimentera och lära sig tillsammans. Vi är övertygade om att det går att fortsätta uppmuntra unga till lust och säkert sex och samtidigt förhindra vuxna från att vara en del av ekvationen.

För uppenbarligen finns det vuxna som dras till ungas osäkerhet och okunskap om sina gränser. Vi möter många unga i vårt arbete som har erfarenhet av äldre personer som försöker ha sex med dem. Detta märks ofta genom både önskad och oönskad uppvaktning och uppmärksamhet. Finns det vuxna som aktivt söker sig till det befintliga kryphålet och medvetet vänder sig mot barn 15 år fyllda? Om inte frivillighet kan motbevisas har, i nuläget, inget brott begåtts oavsett om den vuxne är dubbelt eller trippelt så gammalt som barnet.

Konsekvensen av en stor åldersskillnad mellan parterna blir att den unga inte alltid får chansen att lära sig vad som känns bra och mindre bra i sexuella situationer och därmed inte alltid har kunskap om hur man kommunicerar gränser. Detta försätter unga i åldrarna 15-17 i en utsatt situation där de blir lätta offer. Som ung ska man inte behöva fäkta bort vuxnas trånande blickar och trevande händer. Man ska få vara nyfiken utan att riskera att bli utnyttjad. Alla unga har rätt till en fin första sexuell upplevelse tillsammans med en jämnårig. Det spelar ingen roll om man har en utvecklad kropp eller ett moget sinne. Att som ung hamna i en relation där en stor ålderskillnad, och därmed en skev maktbalans, råder är rent av livsfarligt. Därför måste ett skydd för 15-17-åringar upprätthållas så att vuxna inte längre kan ha relationer eller sex med barn lagligt.

Tidigare i år uttalade sig barnombudsmannens myndighetschef, Elisabeth Dahlin, i ett remissvar (SOU 2021:43) om just detta. Även hon ser problematiken. Hon noterar att det finns oklarheter när begreppet ”barn” används. I flera avseenden hamnar barn i åldern 15–17 år i samma kategori som vuxna. Därför påtalade hon särskilt på att 15–17-åringar faktiskt är barn och därför fortfarande omfattas av barnkonventionen. Barnombudsmannen menar att möjligheten att införa ett särskilt kapitel i brottsbalken om sexualbrott mot barn bör utredas. Föreningen Tillsammans håller med om att det rättsliga skyddet för målgruppen 15-17 bör stärkas och förtydligas. Övergången från barn, till ungdom och sedan vuxen är i nuläget väldigt luddig, vilket oturligt nog lämnar unga i kläm. Därför låter möjligheten att införa ett särskilt skydd för barn i de utsatta åldrarna som en nödvändig åtgärd. Detta för att täppa igen det treåriga kryphålet och skydda även byxmyndiga barn från vuxna förövare.